Stephanie Alexandra

På lördag var det då dags för avslutning, en riktig avslutning, en avslutning som jag tror många av oss elever försökt blunda för. Nästa termin går ni skilda vägar och jag måste erkänna att det känns rätt så konstigt, rättare sagt väldig konstigt.
Henry och Zozan, de självklara instruktörerna och jag och Arvid, eleverna som vägrade sluta.
Jag får heller inte glömma bort Jonathan, Adrian, William, Jakob och alla de andra guldklimparna (ja listan kan göras låång) som jag lärt känna genom Caribbean dance studio, ni är grymt coola hela bunten och jag hoppas att detta inte behöver innebära slutet på vår vänskap eller slutet för vårat gemensamma intresse, dansen.

Hur som helst så vill jag passa på och tacka både Henry och Zozan för att de inte bara gett mig ett nytt intresse, utan för att de har gett mig någonting som jag verkligen brinner för och älskar! Jag vill tacka dem för att de har gett mig någonting som kan förgylla dagar, något som gör att jag kan fly vardagen och som får mig att våga vara mig själv!
Tack Henry och tack Zozan...tack för alla dessa fina år tillsammans!